Att bedöma vin
När man bedömer ett vin utgår man från vinets färg, doft och smak.
För att bli en duktig vinprovare gäller det, som med allt annat, att träna. Öva dig på att dofta och att komma ihåg dofterna på t.ex. frukt, grönsaker, blommer, tjära, cederträ, vinbär, mossa, tallbarr o.s.v, Det här är dofter du kommer att stöta på i vin. Vårt luktsinne kan urskilja cirka tiotusen dofter. Det vi i dagligt tal menar med smak, utgörs till största delen av doftintryck. De smaker vi känner är faktiskt bara salt, surt, sött, beskt och umami och kanske också kolhydrat (lär smaka ungefär som mjöl). Tråkigt nog har vi inget ord som motsvarar engelsakans ”flavour” som står för både doft och smak.
1. Utseende
Vinets färg och utseende ger ledtrådar till hur det vinifierats, vilka druvor det kan vara gjort av, hur länge gammalt det är och vissa defekter upptäcks också bara genom att se på vinet. Ett grumligt vin eller ett vin med slöjor har problem med bakterier eller jästsvampar och inbjuder knappast till att fortsätta provningen med att smaka på det.
2. Doft
Vinets dofter ger dig mycket information: vilken druva kan det vara gjort av, har det lagrats på ek, är det ungt eller har det fått några år på nacken? Börja med bestämma om vinet doftar blommigt eller kanske fruktigt och bärigt. Hittar du de här egenskaperna är vinet ungt. Försök sedan bestämma vilka blommor, frukter eller bär det rör sig om. Det kan ge dig en ledtråd till vilka druvor som använts.
Men det kanske inte alls är fruktigt utan har aromer av torkade frukter, läder, svamp eller undervegetation. Då rör det sig ett moget, lite äldre vin i handen.
Försök gärna hitta liknelser från bär och frukter och övriga växtriket i din bedömning. Det hjälper dig att bygga upp en doftbank och att komma ihåg dofterna bättre.
3. Smak
Smak är det vi känner i munnen tack vare smaklökar som sitter på tungan, främst på tungspetsen, längs sidorna och längs bak mot svalget. Det är faktisk bara fem grundsmaker vi känner: salt, surt, sött, beskt och umami. Till smakintrycket bidrar också känseln. Känns vinet strävt, mjukt eller rent av sammetslent?
Det vi i dagligt tal menar med smak är i själva verket helhetsintrycket av smak, doft och känsel.
4. Helhet
Det sista elementet i en vinprovning ären sammanfattning av av alla intryck man fått.
Dominerar någon av egenskaperna över de andra? För surt, för sött, för beskt, för tunnt? Det är med andra ord ett oharmoniskt vin.
Är i stället alla smak- och doftkomponenterna i harmoni med varandra så att ingen smak eller doft sticker ut och stör, säger man att vinet är harmoniskt eller balanserat. För helhetsintrycket är det förstås dessutom avgörande om man tycker att vinet är gott eller ej. Det kan vara lite svårare att avgöra än man skulle tro, för det vin som kanske känns för strävt att bara smaka på utan mat till, kan bli en riktig upplevelse tillsammans med rätt mat.
En bedömning skulle kunna se ut så här...
Vinet har en klar, röd färg med en blå ton. Doften är ren med inslag av svarta vinbär, kaffe, fat och choklad. Smaken är rik med toner av lagerblad, björnbär, slånbär. Det har en lång, nyanserad eftersmak med bra syra i relation till fruktigheten och fruktsötman. Bra balans och tydliga rena smaker. Skulle passa till lammentrecôte med örtsky, bistecca fiorentina, hjortstek.
Ladda ned provningsprotokoll…
